Vad kvarts är och varför det är farligt
Kvarts är ett av jordens vanligaste mineral och finns i sten, betong, bruk, tegel och sand. När materialen borras, slipas, kapas eller rivs frigörs kvartsdamm. De minsta partiklarna, mindre än fem tusendels millimeter, följer med inandningsluften ända ner i lungblåsorna. De större hostar vi upp igen.
Där kan partiklarna ge inflammation och ärrbildning. Silikos, stendammslunga, utvecklas oftast under 10 till 30 år men kan komma snabbare vid hög exponering. Den går inte att bota. Kvartsdamm ökar också risken för KOL och lungcancer. Rökning förvärrar riskerna.
När risken är störst
Vid rivning, håltagning, slipning, schaktning och sopning av betong och sten. Torra miljöer ger mer damm i luften, vatten vid bearbetningen ger mindre. Den största risken är dammet som inte syns: det som hänger kvar i luften länge efter att maskinen stängts av.
Det här kräver Arbetsmiljöverket
Reglerna om kvarts fanns tidigare i AFS 2015:2 och ingår sedan 1 januari 2025 i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om risker i arbetsmiljön, AFS 2023:10. Gränsvärdet för kvartsdamm står i föreskrifterna om gränsvärden för luftvägsexponering, AFS 2023:14. Kraven på den som leder arbete där kvartsdamm kan uppstå:
- Riskbedöma arbetet och vidta åtgärder som minskar exponeringen, i första hand vid källan.
- Utföra mätningar eller referensmätningar för att veta hur höga dammhalterna är.
- Se till att de som arbetar har utbildning om riskerna och om hur de skyddar sig.
- Dokumentera rutiner för hantering av kvartsdamm och följa upp dem varje år.
- Ordna medicinska kontroller för den som exponeras.
Beställare och arbetsgivare ansvarar för att riskanalysen görs och att instruktionerna finns på arbetsplatsen. Den som inte följer reglerna kan få sanktionsavgift. Dammet får inte heller spridas till omgivningen eller följa med hem i kläder och fordon.
Så håller ni dammet nere
Ordningen är alltid densamma: minska dammet vid källan med vatten och utsug på maskinen, fånga det som ändå sprids i lokalen och skydda personen med andningsskydd där det inte räcker.
Luftrenare med filter och bipolär jonisering tar det mellersta steget. Jonerna får partiklarna som svävar i luften att klumpa ihop sig och falla till golvet, där de kan sopas eller sugas upp. Hos en byggfirma i Köping sjönk dammhalten från över 55 till 3 µg/m³ när en OxySan 4000 startades under pågående slipning av ett betonggolv. Halva dammet var borta efter 90 minuter.
